Bemötande

Anhörig

2010-09-13 12:05 #0 av: ekroth67

I våras så fick min morbror en stroke det var precis till påsken och nu har det gått några månader och han har bott hemma under sommaren men jag kan se en massa brister i hur det här fallet har skötts. Och det har skötts mycket dåligt. Min morbror har 3 syskon en av dem är min mamma som bor i samma stad, även jag. De är de enda släktingar han har på håll. Han hade en särbo som inte bodde i samma stad utan 15 mil ifrån honom och de har inte ens varit tillsamans i ett år. När han fick stroken då satte hon sig som första anhörig och den ende som hade träffat henne var min mamma en halvtimme under jul och nyår. Som hans minne, närminnet inte funka och det funkar fortfarande inte varför frågade inte läkaren om anhöriga och hur kan hon bara gå med på en sån grej.

Den som har varit mest hos honom är jag och sett att inget funkat och denna särbo har varit där ca 3 gånger under sommaren och hon lovar o lovar massa saker men hon orkar inte säger hon till mig men min morbror har tyvärr hängt upp henne på en pedistal. jag ringde kommunen för att se vilken hjälp han blivit erbjuden mm och jag fick då till svar att de kunde inte tala om det för det finns sekretess. Och det är ju bra men jag sa åt henne om de pratat med min morbror om det finns släktingar på nära håll men det var det ingen som gjort. Jag blir arg. För i detta läge så förstår inte min morbror läget och då behöver ju nån förklara. Och att inget möte gjorts med anhöriga hur det skulle se ut när han kom hem och vilka resurser han skulle få. Nätverksmöte. Det ska han få efter 5 månader när jag själv har gått in i en utmattningsdeppression på grund av att han inte fått det han behövt.

Är det någon anhörig som känner igen sig? det finns mer att berätta men det får räcka denna gång.

Hej svejs

Anmäl
2010-09-13 13:50 #1 av: ekroth67

 Hej Igen!!!!

Vad jag också ville säga var med hans minne är att han har fått erbjudande med godman, kontaktperson, kurator och antidepressiv medicin som han blir mycket deprimerad i långa perioder så har inte vi anhöriga fått veta någonting av detta och han har tackat nej till allt. Det är så synd för vi alla vill hans bästa och att han ska få sådant bra liv som helst.

Hans fru gick bort i kol förra våren, för ett år sedan gick han i pension och så händer detta. Tragiskt men man vet aldrig vad som händer med ens liv.

Kram

Anmäl
2010-09-13 16:04 #2 av: [SvenA]

Det var verkligen ingen rolig läsning men tyvärr är den bistra sannningen att det är så här vårt samhälle ser ut i dganes sverige

Det verkar vara en väldigt konstig hamdläggning i detta fall

Vad säger kuratorn om detta och vad säger sjukvården det låte verkligen som att det intehar skett en riktig utredning av hans verkliga behov av dom olika insatserna som han behöver

Jag tycker att ni ska ta kontakt med en jurist på Neurologiskt handikappades riksförbund och be om hjälp så att han verkligen får den hjälp och stöd som verkligen är nödvändigt i detta fall

Jag önskar er all lycka till i fortsättningen för det behöver ni verkligen

Jag har själv ett funktionshinder och bråkar hela tiden med myndigheterna för att få min lagliga rätt till det stöd och hjälp som jag har behov av men inte får

Kan jag vara till någom hjälp så hör av dig

Anmäl
2010-09-13 18:57 #3 av: ekroth67

#2 tack för ditt svar..

Kurator har han träffat en gång som han säger när han var på rehab men hans kontaktperson inom hemtjänsten säger att han inte har någon som han skulle behöva träffa kanske 1g/v men det vill han inte alls. I grund och botten tror han att han kommer bli 100% frisk men det vi alla vet att hans risk för att få en ny stroke är ganska stor och återställd det tror vi nog inte tyvärr.

Det enda han har är hemtjänsten som kommer ett antal gånger om dagen...bor själv i ett stort hus med en övervåning som han inte kommer upp till. Detta är så tragiskt. Men om vården hade nu gjort rätt från början så kanske det inte behövt sett ut det här idag. Fruktansvärt

Anmäl
2010-09-13 22:30 #4 av: [SvenA]

Det låter som om han i alla fall behöver få kontakt med en arbetstrepept så att denne kan bedömma om det behövs bostadsanpassning och även en ny kontakt med en kurator vore nog bra för honom så att han får en verklig´ghetsbild av sin sjukdom för jag tror inte att han riktigt inser vad somväntar honom

Han skulle nog även behöva en god man och det ska kommunen hjälpa till med

Anmäl
2010-09-14 13:34 #5 av: ekroth67

Imorgon blir det ett samverksmöte med arbetsterapeut och diverse som är inblandad med honom..bostadsanpassning skulle han verkligen behöva men svårt att lära gamla hundar sitta:)

Anmäl
2010-09-14 13:44 #6 av: [SvenA]

Det låter som om det är något positivt på gång i alla fall

Passa på att ta upp bostadsanpassningen om du är med för det finns expert med

Bostadsanpasnig är väldigt viktigt för självkänslan

Lycka till

Anmäl
2010-09-14 20:53 #7 av: ekroth67

Tack för stödet...Flört 

Anmäl
2010-09-14 22:31 #8 av: [SvenA]

Det är så lite det är bara kul om man kan vara till nytta för någon

Anmäl
2010-09-18 02:03 #9 av: Rosenvialens

Hoppas att det blir som ni önskar och vill,det kan kanske vara olika från fall till fall och i vilken kommun och handläggare som finns.

Positvt kan jag säga i mitt fall,men som sagt helt olika kan det vara. önskar lycka till..anhörig får jobba ibland..till det bästa så är det.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.